spyr ur mig negativt

är det verkligen såhär det är att vara tonåring? jag menar, när går det över gränsen till att det är något som är allvarligt fel? sitter alla mina jämnåriga kompisar hemma och gråter såhär hysteriskt, mår alla verkligen så dåligt?

jag har försökt muntra upp mig själv,

med till exempel sånt här, sånt här och lite sånt här.

men idag funkar verkligen ingeningenting.

nu ska jag gå ner för trappen, över gatan och in på statoil. tack och lov ligger den enda kvällsöppna källan till godis och liknande bara några meter från mitt rum. <3 (hejdå, sparpengar.......)
/erica

love is in the air

jag har kommit på en sak som jag älskar. bröllop. hur fint är inte det? jag vill gå på massa bröllop. se ljuset i deras ögon när dom går ut ur kyrkan (dom vill egentligen springa och hoppa upp och ner av lycka). eller när man hör att dom darrar på rösten av nervositet och måste svälja flera gånger för att inte bryta ihop och börja gråta.

för att inte tala om bruden.

jag var på bröllop idag och dom var superdupermegasöta och glada och deras barn var superdupermegagulligt. även om jag var så trött att jag egentligen inte orkade så var det extremt värt!

jag fick något ryck och kom fram till att jag borde locka håret oftare, synd bara att det tar sån tid...

det är synd att man är en hora om man har röd klänning på sitt bröllop och en jämställdhetsbrytaregrej om man leds av sin pappa. om det inte var så skulle jag göra både och! men jag får väll gå själv i en vit klänning.

jag gör ofta listor över saker som är fina eller, saker jag tycker om och så. en vacker dag ska jag fylla en hel bok med såna saker. det kan vara hur självklara saker som helst. till exempel:


nyduschat hår

att cykla slalom mellan gropar i grusvägar
sucken av lättnad när någon har hjälpt en med tusen små problem

att odla vindruvor på altanen (i sverige!!)
att åka tåg en fredagseftermiddag och alla är sådär förväntningsfulla
filmer man kan se om och om och om igen

 låna en båt och fika med mamma mitt ute på sjön.( melonkakorna gjorde jag och julia igår!)

den där vinden som kommer minuten innan det börjar regna

att gråta och ro samtidigt. mycket effektiv form av terapi, testa!

små fina kusiner. saknar såå.

cd-skivor och kasettband

konstiga komplimanger. om söta fötter, till exempel.

jag sa till pappa att om han någonsin blir äckligt megarik så vill jag att han ger mig kent som musik på mitt bröllop i bröllopspresent. då skrattade han lite och när han förstod att jag var allvarlig skrattade han lite mer. men hur perfekt vore det inte?

så nära att du blir våt. men så nära får ingen gå.

när man känner sig bortglömd. det är då man försöker hitta tryggheten i dom som aldrig säger att dom finns.

nu går jag andra ring på gymnasiet. jag har inte riktigt förstått det än. men glad är jag i alla fall. framåt går det. så mycket bättre!

mina dagar består av skola, träning, kompisar och one tree hill. så mycket mer kan man inte begära av tillvaron!

när man var liten var allt så himla bra. jag kommer ihåg att den där jackan var min absoluta favorit. så när den gick sönder och mamma sa att jag inte kunde ha den längre trodde jag det var slutet. dagen efter hade jag en ny favoritjacka. om det vore så lätt.

greetings from dalarna

jag är i rättvik och jag lever. jag är hungrig och trött och tydligen så sur att man behöver tala om det för mig.
jag har hittills hunnit vara inspiration för en "antistressplan" som hela estet individuellt ska utforma. (alltså, dom ska göra en plan för att INTE bli som jag.... fint). folk har hunnit påpeka hundra gånger att jag "ser lite trött ut" fastän jag inte är det. jag har hunnit sitta i samtal med mentor och rektor angående mitt fucked-up schema. jag har kort sagt hunnit tröttna ganska mycket på livet. men ärligt talat så tror jag att det här var det bästa av alternativen. jag kommer aldrig gilla att spendera tid på en skola. jag känner mig som en folkilsken eremit. hungrig är jag också.


det här skulle alltså bli ett positivt inlägg om att jag lever och sådär. positivt. men nu har jag fått ur mig lite och det känns faktiskt lite bättre. jag ska hem i helgen och jag VET att jag bara känner såhär för att jag inte kunde sova inatt. blir jag bara pigg igen så kommer det vara ganska mycket bättre :)

julia, jag saknar dig. i helgen blir det äppelorgie!
/E

skräcken när en the ring fluga sitter på skärmen och skräms!

regn.

så fort jag gick utanför dörren började det duggregna. senare när jag och elin satt och åt började det regna ganska ordentligt. härlig dag. så länge jag är inne tycker jag om regn. jaaaaaaaaaaaaaaag ska i alla fall göra mig en kopp te och titta på one tree hill nu. maintenant. sen ska jag äta och sen ska jag sova för imorgon ska jag bort över dagen.
pussipuss/j

risk för regn!

eftersom ica har förtrott bloggen åt mig i en och en halv vecka så ska jag göra allt för att blogga så mycket som möjligt!! guess whaaaaat!!! jag har blivit blond. inte sådär gulligt blond som förut utan blondare än vad jag någonsin har varit...

mongolid men bloooooond

nu ska jag springa för att hinna med en buss upp på stan i denna regnrisk! pussssssss/////////julia

tar tag i mitt liv

idag åker jag upp till rättvik, och har bestämt mig för att lämna datorn här. helt enkelt för att jag behöver avvänja mig... insåg för ett tag sen hur mycket tid jag lägger på den. det är illa. så: detox i (troligen) en och en halv vecka. förlåt julia!
i'll be back.

tills det kan ni lu lyssna på en fin låt

/E (som i estet)

ligger här med mina flickor

det blir lite dålig uppdatering för min del. men jag har kört med något himla system när jag träffar kompisar att vi ses tre sen är vi med varandra i ett dygn och sen träffar jag nästa klockan tre haha.

nu sitter jag här med fina fanny och anna i alla fall och vi ska titta på någon film. jag vill se något hemskt som man bara gråter av i ett år.

gulliga fanny för ETT ÅR SEN!!! oh my time flies

pastell sprinkled vegan peanut butter cookies + my little pony-cupcakes

 idag har jag bara bakat och bakat hela dagen. min lilla mamma fyller år och imorgon är det kalas. ni kan få se det finaste (hallongrottorna ser ut som orch-bajs.)

 vi har äntligen köpt en muffinsform, ni vet en stor teflongrej, och då kan man göra såhär höga muffins. äntligen - dessutom kommer jag slippa höra "oj, blää, det var ett papper till, jag fick det i munnen"

 såhär fina blev dom. att göra cupcakes är något av det bästa jag vet, jag finner någon slags inre frid. och dom är helt veganska, sånär som på ytbehandlingen av det ena strösslet. aja.

när jag tyckte mig vara klar så fanns det så mycket frosting så jag var tvungen att göra en kaka till. så jag gjorde en stor chokladkaka, som nu ligger i frysen och väntar på att få komma fram en regnig och fin höstdag.

/bagaren E

three words, eight letters, say it, and i'm yours. (fortfarande det bästa)

jag gillar inte att prata om mig själv. i regel undviker jag det till stor del. jag berättar sällan allt för någon, bara om det dödar mig. hur ska det få mig att må bättre om jag låter någon annan ta del av min skit också? så jag tränar. inte stört mycket utan ibland när jag inte orkar tänka. jag kan springa allt jag har till dålig skrikmusik bara för att få det ur mitt system.

jag mår bättre i en dag. sen vill jag träna igen. men då orkar jag inte. då tittar jag på serier istället. drömliv. problemen löser sig alltid och det man tycker ska vara, ja, det blir helt enkelt. alla ser perfekta ut. dom har det perfekta håret, den perfekta kroppen, perfekta tänder och dom har sig själva. finns det på riktigt?

dom skapar ett ultimatum som alla vill vara. alla tjejer vill vara hon med blankt hår som alltid är platt och den platta magen. dom vill ha den perfekta killen som har ett sexpack men ändå är mjuk på insidan. vända den dåliga killen till sin dröm.

det alla tjejer vill ha är omöjligt. du blir bara lycklig när du släpper loss och låter dig själv vara lycklig.

xoxoxoxoxoxoxoxoxo Julia

känn ingen sorg för mig

jag vet att det är skamligt dålig kvalité på bilderna. klickar ni på dom så blir dom stora och högupplösta. men vem orkar egentligen klicka på alla bilder? ska vi bredda bloggen så större bilder (=bättre kvalité) får plats? eller ska jag börja spara dom i annat format och ha dom fina som små, men omöjliga att göra större? alla dessa problem. 

hur som helst :

en dag i veckan hade familjen nilsson inget att göra. (det har blivit många dagsutflykter senaste tiden, suga märgen ur sista ledigheten?) vi gjorde några mackor och en termos kaffe och satte oss i bilen, riktade mot göteborg! något av det första vi möttes av var dessa gatumusikanter. något av det sötaste jag sett.

 eller nej förresten, precis innan det gick vi in i en liten second hand. där kunde man köpa en helt galet stor samling med udda, blått porslin för 18000 kronor. (?!) så om ni vill det, åk till göteborg. det här är bara en liten, liten del av allt blått.

 

en av dom riktiga skatterna vi hittade var en liten indie-skivaffärs-café. dom hade direktimporterat, ekologiskt kaffe från cuba och begagnade lp-skivor. allting kändes helt rätt där inne. drömvärld.(och deras biscotti. ååh<3)

 när det började bli kväll och vi släntrade runt vid vattnet så kom dom på att "ja, vi åker det gigantiska pariserhjulet!" och jag tänkte att "låt dom inte se din rädsla, dom kan känna lukten av rädsla" så jag var skitmacho och följde med upp. är glad för det, för det var asuum.

ungeför såhär hispig var jag innan jag insåg att det inte var så farligt. men pappa var värre, lovar.
sen fikade vi en gång till och åkte hem. och det var den miniresan.
verkligen finaste staden. där ska jag bo en vacker dag!
/E

picture yourself in a boat on a river, with tangerine trees and marmalade skies.

igår hyrde jag och mamma en kanot i brist på annat att göra. vi gled fram över vattnet och mamma visade hur indianer paddlade (och jag låtsades som jag inte hört det förut). 

jag hade min nya slokhatt på mig och kände mig som en filmstjärna på villovägar. fin grej det där.

 

jag hade cirka tusen bilder på en sten med klippt gräs på. på några av bilderna fanns den här lilla krabaten med. dom blåa är helt klart mycket finare. visste ni att dagssländor inte har någon magsäck? fast det här är nog en annan slända. jag är ingen expert.

det var himla fint väder och när vi kom tillbaka köpte vi billigt fika och kollade på barn som jagade änder. efter en stund hämtade dom en ölburk och försökte hälla vatten från ån på dom. elaka barn! 

nyss kom mamma in och sa att ikväll kan vi ju åka till arboga, dom har ju medeltidsdagar. det är en marknad och eldshow ikväll.

och jag råkar älska eldshower. asballt jue. och det är säkert kul det andra med.

nackdelen är bara att min kära (men lite nördiga<3) syster vill att jag ska låna en medeltidsklänning så att hon kan ha sin. lite, "om båda har blir det ju inte pinsamt".
kommer inte att hända.
not in a  million years.

/E

jag HATAR småkryp.

man vill bara vara ifred i sitt rum. det är allt man vill. sen när man kommer tillbaka från toaletten hör man det. ljudet. ljudet som får allt blod i kroppen att frysa. man blir stel. darrig. tittar sig omkring. ljudet flyttar sig. taket, fönstret, hörnet och sen taket igen. men slutdestinationen är alltid lampan.

vart la jag alla tidningar? om jag tar fram en ny kommer den bara flyga iväg. stressat går man fram till skrivbordet. veckorevyn. det blir perfekt. men huuuur ska man kunna ta kål på ett djur som är inne i lampan. släcka? nej. då kommer djuret definitivt att flyga på mig. det är lätt. locka ut det.

man börjar med att slå lite försiktigt på lampan. bara så att den rör sig lite. efter ett tag inser man att det kommer ta för lång tid så man bankar till ordentligt. då flyger den ut. äcklig. den flyger runt ditt huvud och får dig att vifta på tidningen som om det gällde ditt liv.

sen när den sitter där i taket tar man sats och slår till. den faller mot golvet. halvdöd. man slår till den igen för att få stopp på lidandet. sen kommer det dåliga samvetet. men man vet att man kommer göra det igen nästa gång en harkrank flyger runt i ditt rum.

med det säger jag godnatt. nu kommer jag definitivt kunna sova gott!
Julia.

i really love the way you look at me sometimes

kanske är det beviset vi behöver? eller så är det för att man verkligen älskar varandra. jag tycker det är fint i alla fall. avsnittet när nathan och haley gifter sig är så!! nu ska jag åka och träna, jag har saknat det.

Julia

journey har skrivit don't stop believin', för alla looosers som inte visste redan! eller var det bara jag?

livets ironi. det bara måste vara när jag offrar mig för ica och slutar med stor bokstav när hon samtidigt offrar sig för mig och börjar med stor. helt ärligt är det mycket skönare att skriva utan någonstans.

jag vaknade nyss. jag hatar att sova bort en hel förmiddag. jag börjar bli gammal... jag gillar morgonsolens strålar som är iskalla men ändå värmer. men sova är skönt. speciellt när det man drömmer är bra.

nu ska jag titta på one tree hill och sen ska jag städa mitt stökiga rum. och om fem och en halv säsong av one tree hill ska jag anordna ett stort fett gossip girl marathon med alla som vill vara med!

Julia

Bara för att jag inte vet vilka bilder som är godkända blir det en på enbart mig idag!

julia. jag har höga krav på vilka bilder på mig som får publiceras. jag har en lista med dom kraven och en lista med hot ifall du inte följer dom. dessutom insåg jag att du har slutat med Stor Bokstav-Regeln.

jag har hicka och är sådär irriterad jag blir när jag är trött. jag vet ju att du är en bra människa egentligen.
men - beware *du-du-du-dduuuuuuuummmmmm*

/E

wait, they don't love you like i love you

Jag har just kollat klart på dom två första säsongerna av skins. Och dessa två säsonger ska jag se om och om igen, tills Cassie klättrar ur datorn och blir min livs levande bästa vän (efter dig då Julia. Och Lisa. eller, vi skulle bli en superkvartett).

Kanske borde mitt första inlägg i en blogg handla om något viktigare? Om hur mycket jag gillar Julia? Syftet med bloggen, syftet med livet?
Nej. Klockan är halv ett och jag ska bara hålla tummarna för att Julia noterar att jag sätter stor bokstav i varje mening. Jag är inte dyslektiker med tycker bara det är hemskt fult i bloggtexter, med stor bokstav alltså. Så jag brukar strunta i det - men nu offrar jag mig. Fina fisken alltså.

/ E

när paniken bryter ut, ler du svagt och viskar till mig "du är värd att dö för"

hur jobbigt ska det vara att få igång en blogg? förut satt vi hemma hos ica och försökte fixa och det tog lång tid och tålamod och nu fick jag göra samma sak själv ensam. mitt tålamod är nog ganska mycket slut nu.

om 13 dagar börjar jag andra ring på gymnasiet. det sägs vara det tråkigaste året. men nu känner jag i alla fall att jag är påväg någonstans. mot slutet av denna eviga skolgång som har varit lång och jobbig. sen är jag fri. fri att göra vad jag vill med mitt liv.

xoxoxoxoxoxoxoxoxoxoxo. julia

jag och erica för några år sedan. två rättare sagt. så olika oss idag haha!